Ångtåg, kräk och härliga människor

Så har ännu en helg gått i den Bohnsacksa världen. Fredagen bjöd på lek med dagiskompis med familj ända till kl 23:00....så länge har nog Ludvig aldrig varit uppe med kompisar förr (fast han ligger i och för sig fortfarande och snackar i sitt rum med Martin, vem vet, det blir kanske 23:00 idag också...ryggkli och sagor hjälper tydligen inte...nåja, jag ska äta min müsli och blogga, inte lägga mig i).

Jag brukar ju vara tämligen kvällspigg numera, från att ha varit en riktig tråkfia som somnat med Ludvig vid 20:00 tiden (innan Matilde kom) till en som ligger och zappar när klockan är 23:30...fast i och för sig går jag inte upp och jobbar 05:30 längre...natt-tudningen är inte heller så farlig...var var jag nu? (såhär är det jämnt, min hjärna börjar tänka ut något och sedan svamlar jag in på helt andra vägar...folk måste tycka att det är helt sjukt jobbigt att följa mina tankegångar, de är som Hallandsåsen, otäta, fulla med Rhoca Gil som gör en vanlig konversation ganska svåruppnåelig.. Fast i och för sig, Rhoca Gil är ju ett tätningsmedel, så hade de varit fulla med det så borde de ju fungerat...fast det är ju giftigt i och för sig...hur länge kan jag skylla på amningen???

Nåväl, fredagsleken ledde till lång sovmorgon i lördags (09:30), när sov jag så länge senast? Lite morgontudning och sedan fick Martin ta Matilde och gå ner..Ludvig och jag drömde sweet dreams och sedan kändes hela dagen underlig...ungefär som när man varit sjuk i några dagar och känt sig som i en annan värld...livet utanför tuffar på, men själv befinner man sig i en konstig puppa som det går hål på när väl sjukdomen är över och man ska "över till andra sidan". Så kändes det i lördags...helskumt. Men Martin räddade biffen och hann både med diverse sopslängning och biltvätt medan jag såsade runt i hemmet.
Tack Martin! Du är en superhjälte!

Söndagen tillbringade vi med Los Wittlocos och Det Gustafssonsianska släktet (Ulf, Linda, Nelly (eller är det ie?), Måns och Marta) i ett sensommarfagert Österlen. Ulfs GPS ledde oss till den snabbaste vägen till Brösarp, fast den där skogsinfarten till höger med meterhögt gräs i mitten var vi ju tämligen skeptiska till...och mycket riktigt så var den riktiga vägen in till höger ca 250 meter längre fram...vi skulle haft Lill-Babs i bilen, då hade hon ju kunnat sagt det till Ulf direkt...



eller hur är reklamen? Kan man inte ha en kändis i baksätet som berättar var man ska köra? Då hade jag valt Ernst Hugo Järegård (i levande form), lite skorrande betoning på varrrt man ska svänga, och lite dramatik...Martin hade nog valt någon UFC kämpe, typ Krzysztof Soszynski (tro nu inte att jag vet något om dessa kampsportsnissar, men han har ständigt och jämnt sådana sidor öppna, så nu kopierade jag bara ett namn i mängden och är det någon som vill veta vad det är för sk...t han kollar på så håll till godo ;) >http://www.sherdog.com/news/articles/ufc-102-analysis-the-main-card-19405

Ha, ha, det hade faktiskt varit ganska kul med en svettig, gapig stridsgalen människa i baksätet som satt och försökte visa vägen på ett vänligt sätt. Han hade nog slagit sönder inredningen totalt om man körde fel..och Martin hade nog kört fel, för han hade suttit uppslukad av sin idol och tittat i backspegeln oavbrutet, så han missat varenda avfart....Dagens fantasi till ända...







Väl framme i Brösarp var vi med om den stora tågdagen då Museijärnvägen är igång och vi fick åka riktigt gammalt ånglok med ånga och allt. Det pyste och tuffade och gick i 20 km/h och ungarna tyckte det var riktigt roligt och spännande. Våra barn gjorde tågkupén livad (8 st) vilket vissa surkärringar påpekade med att skaka på huvudet i sann "Nanny-akuten stil". (Om ni har sett Nanny Akuten så vet ni att det alltid står en Nanny och skakar på huvudet när mamman och/eller pappan gör bort sig inför TV-kamerorna. Det är Martins stora mardröm tror jag..att en livs levande Nanny skulle komma hit och göra ett reportage. Och min med..) Vi tackar alla deltagare för en härlig dag och fin tågresa!


Det är härligt med söndagsutflykter, även om bilturandet leder till lite kink i bilbarnstolen (Matilde) och kräk (Ludvig -tack Linda för kräksupport)...har varit så förutseende och köpt bilsjuketabletter till Ludvig, men tror ni jag kommer ihåg att ge honom det? Gäller nog mycket vi har i besittning. Bra-att-ha saker vid rätt tillfälle, men de är aldrig med när de väl behövs. Martin klöktes lätt när han satte sig i baksätet (han gillar inte kräkdoft eller manetdoft ;)...bilen hade ju värmts upp när vi åkte tåg och Ludvigs kräk hade väl landat lite varstans...tur att vi lånar Wittlocos Mitsubishi nu när vår ska lämnas in...då kanhan förgylla den istället ;)

God natt, kram och en sak till...tror ni inte jag bölade till Extreme Makeover Home edition ikväll igen...och nu hade de en Gospelkör med också...det är ute med mig...

P.S ser att det färdiga resultatet av dagens bloggning ser helt knäppt ut, har försökt fixa HTML kodningen, men antar att det är bilderna som ställer till det...ni får ta det som det är, jag måste sova nu!

8 års giftermål Los Bohnsackos...

...firades med utekväll. Planeringen var att överraska Martin med restaurangbesök på Kallbadhuset i Bjärred. Ludvig skulle egentligen passats av Anki & Co, men planen blev annorlunda och Ludvig var med på noterna att överraska pappa istället. Han hade fått instruktioner om hur man beter sig på restaurang och pysselpåsen var färdigpackad. Så gick vi de 563 metrarna (ca) ut på långa bryggan och det tog en eeeevighet. Och väl framme såg vi det dukade bordet för två (så romantiskt) vid fönstret och där låg också kvällsmenyn som servitören dessutom proklamerade som "Välkomna! Ikväll är det skaldjursafton! Jiha!" Ridå ner...fanns inte tillstymmelse till Spaghetti Bolognese till Ludvig, och nu började tarmluddet brinna av hunger, så vi sa Tack men Nej Tack och gick heeeela vägen tillbaka och körde i 190 (Martin satt och klöktes intill håven som vi hade med oss för att Ludvig skulle få håva lite från bryggan - Martin gillar inte doften av manet) till Lödde där det poshiga stället byttes mot ett lite mer hakigt stuk i Knudville, Grillberts.

Familjepizzan på Grillberts snarare inhalerades än åts (kändes det som, för vi var så hungriga) och till slut var vi nöjda. Matilde låg och tuttade medan hon såg ut genom fönstret på alla tonårsknudar som divade sig för brudarna utanför..jag fick lite ångest och tänkte, "Hjälp, om 10 år är det Ludvig som står där och hänger..."

När jag kör till dagis varje dag känns det som en evighet, en tidsbubbla utan slut som jag befinner mig i. Så ser jag högstadiebarnen som släpar benen efter sig, tjejerna som spacklade är medvetna om varenda tråd i sina kläder och hur luggen ligger...tänker på Matilde som skriker gällt av lycka och tjoar och tjimmar och jollrar...hon ska också gå där på vägen i senaste modet och fnittra och flamsa en vacker dag. Och det känns så sorgligt fastän spännande på samma gång. För denna tid är trots allt helt fantastisk. Jag är så tacksam för min familj.

Och vi var så tacksamma för pizzan, trots att kvällen inte blev som det var planerat så fick vi alla mat i magen och hade kul tillsammans.


Kram på er!
Milldur

Linus på linjen rules

Hej alla!
En gammal goding har intagit Ludvigs intresse: LINUS PÅ LINJEN (fast Ludvig säger: "Jag vill se ringen på linjen", spelar ingen roll hur mycket jag säger LINUS..Han är fast i Linus-träsket. Tänk så fantastiskt hi-tech han var när man var liten och så många skratt man skrattat åt honom...tja, han är inte dum nu heller. Flashbacks som "Umbaaaaa" när han vaknar till liv och "Tatadidididiii" när han börjar promenera är obetalbara. Och det är Ludvigs asflabb också, de kommer titt som tätt. Det kallar jag kvalitets-TV!

I helgen var vi på namngivningsfest för kusin Ella Caroline Elisabeth (samt firande av Franks 2-årsdag). Fint väder och glada barn bjöds det på, speciellt huvudnumren själva. Smörgåstårtan satt där den skulle (vänster skinkhalva) och även Sofies hembagade kladdkaka (höger skinkhalva). Mitt nya liv börjar när som helst. Jag väntar fortfarande med spänning :) Matilde passade på att för första gången sitta i barnstol, det var lite vingligt, men snart är hon nog redo.




Nu har en vecka av smakportioner och grötintroduktion förflutit och Matilde får i sig det mesta av det, men kladdigt blir det. Men lika glad för det är hon. Har börjat med messmör i gröten så tarmarna får lite hjälp, bajseriet är sååå välkommet när det kommer. En annan som inte behöver hjälp med bajseriet är Ludvig, som denna afton saluterade Barsebäcks hamn med en stinkande blaja.

Krabbfisket är ett av hans stora hobbies (och ska tilläggas att pappa Martin inte ligger långt efter, jag undrar om det är Martins eller Ludvigs nöje vi tillfredsställer ;) och denna härliga sensommarkväll kom vi ut en stund ner till hamnen, jag satt och gav Matilde ersättning medan grabbarna grus fångade krabbor och plötsligt utropar Ludvig att han är bajssiiiiiggggg...nöden har ingen lag. Efter mycket spring upp och ner från bryggan (han tyckte inte idén att sitta på huk var speciellt tilltalande), visade Martin honom hur han skulle sitta och så tjong-kablong kom där lite resultat i andra halvlek. Martin klöktes, men fick vackert torka av både son-rumpa och stenar...jag sneglade sedemera åt höger och såg en skylt "Toalett" ca 15 m bort...men vafan, det är ju roligare med lite friluftsliv. Flugorna ska ju ha något till sina larver... ;)

Bilden till vänster skulle nog Martin kalla "Say no to crack", det är ju nästan så man ser hela härligheten.

Kvällen avslutades med amning till Extreme Make-Over home Edition och som vanligt trillar tårarna när familjen som mist sin pappa får ett overkill-hus med i-landsproblemfinesser och nya maskiner från Sears. Jag undrar så i mitt stilla sinne hur många av dessa människor som har råd att bo kvar i "luftslotten" efter ett tag. Fast visst, hade Martin Timell eller Ernst eller Tomas & Simon kommit hit och pimpat vår tvättstuga och köket så hade jag ju inte tackat nej...möjligtvis till Simons töntiga hund. Den skulle nog Lucinda ätit upp! :) Hon är ganska duktig på att dra in möss och tugga av huvudet på dem och lämna kroppen på de nya mattorna. Och någon av dem tyckte det var kul att döda en koltrasthona...såvida inte fågeln dog en naturlig död efter att ha flugit förbi fönstren och sett mig gå in i duschen....det kan ju också vara så.

Tja, nu är det läggdags, dagis för Ludvig imorgon och då ska jag pimpa mitt hus medan Matilde sover sina 40minuters slattar. Om jag springer runt så kanske jag hinner lite och går samtidigt ner mina kilon.

Smakportion nr 1!

Morotspuré gillar Matilde! Livets första smakportion är taget av fröken Bohnsack. Tur att vi börjar med smakportioner och gröt nu så hon får lite hull. Vikten idag var 5282 gram (4900 g förra gången), så uppgången är långsam. The Boppers (tudorna) innehåller tydligen minimjölk...
Tur att det finns Matildemjölk!

Kram
Milldur Matildemjölk smakar mums!

Matilde Extravaganza på 4 månadersdagen!

Idag firar vi 4 stolta månader med miss Matilde, snart är det dags för smakportioner och soooom vi längtar (tudorna och jag) att få lite vila från diverse suttning...ska bli skönt med gröt och välling och allt annat kul som Matilde ska få smaka här i livet!

Matilde och familjen har varit på 75-årskalaze med extaze hos Bohnsacks på Skavkulla. Kul med galej, men alltid lika skönt att komma hem.

Kvällen bjuder på Didrikson klädestjohej i Lund. Ska en föräldrapengs-stinn kvinna hitta något?

De vise får se!
Kram Milldur

Fötter som en barnrumpa!

Yvonnes fotvård har gjort det igen, förvandlat mina stackars fötter till lena, fräscha fötter. Nu SKA jag hålla dem i trim och vara duktig (yeah right, får se hur länge det håller).
45 minuters pill & pet och avslutande fotmassage som fick dreglet att hänga sig i underläppen sponsrades tidsmässigt av min bästa Tina som tog hand om Matilde under tiden. Jag hörde hur gässen började vråla när hon gick runt och tittade, blev lite orolig att hon kanske blev anfallen. Tina gillar inte gäss som anfaller :)

Tack Tina för barnpassningen! Du är guld värd!
Några passande ord till fina vänner:

Vänskap
- av Siv Andersson

Livet blir berikat
av kompisar och vänner.
Att människor vill dela
sånt man gör och sånt man känner.

Så mycket man får lära,
så mycket som blir sagt…
Så mycket som kan hända
i vänskaplig kontakt.

Ja, det ger så mycket glädje
att vara fler än en.
Att man har nåt gemensamt
i nuet… då… och sen…

Att ha just dig till vän
ger skäl till tacksamhet.
För du är bra på vänskap
- det hoppas jag du vet!

Kram Milldur

Bloggandet har nått Dösvägen 69

Ja, så har även jag fastnat i bloggträsket. Med en god latte vid min sida och miss Matilde sovandes och Ludvig på dagis, så är det ju tid för kreativt skapande...speciellt som vi försov oss denna morgon. Sååå trötta.

Jag vaknade av en myggdj...ul som flög runt inatt, lyckades inte fånga denna demon utan satt hålögd och sträckte ut benen med tanken att mina bleka sommarben skulle lysa lite transparent och ur blodsugarmått mätt se riktigt aptitretande ut. Men nej. Måste säga att som ständigt trött småbarnsmamma så är det ganska frustrerande att se hur de andra ligger och snarkar där i sängen. Martin låter som en trimmad EPA-traktor, Ludvig som en liten gris och Matilde bara ser så där helt underbart avslappnad ut. Inga problem med mygg där inte!

Jag kanske skulle hälla lite mygg-gott på Martins rumpa där han ligger, så kan jag ha lite mygg-show på natten när jag ändå är vaken. Han märker ju ingenting och då slipper ju både barnen och jag bli bitna ;)

Sommaren har gått så fort, dagarna rinner iväg, tänker ofta på följande dikt av Stig Johansson:
Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet.

Det är ju så det är. Men inte tänker man på det när man torkar bajsblöja eller byter kattsand i lådan..att det var livet..

Nog med tankar för idag. Fast denna måste ni se, helt underbar..ska anmäla Matilde till det träningslägret
http://www.youtube.com/watch?v=_PHnRIn74Ag

Kram
Milldur