Bohnsacks julkalender

24 nyheter i bästa TT-stil anno 1936. För dig som vill ha en kortfattad julkalender utan mysterier och lucköppning...


1. Grön jul? SUCK. Hänger upp attiraljerna. Julstämning var är du...






2. OK. Julgransköp. Ludvig passar så ingen tar vår gran. Säger till förbipasserande att de ej får köpa granen. Finfin.
Julstämning? Utanför Maxi? Eh, nej...





3. Pappa betalar...suck...tom plånbok tommare...julgransförsäljare säger YESSS!!! Och gör V-tecken bakom Martins rygg...



4. Dags för pepparkakebak. Söt pepparkaka hjälper till...
5. Deg gott. Sitter på Millans bak...
Pepparkakshuset-AJ!
Brännt barn luktar illa.
å ock Millans hand...





6. Simavslutning, Ludvig kan
ordningsreglerna vad som gäller i en simhall.
Kan desamma användas i hemmet?








7. 16 december - Höjdpunkt 1: Matilde 8 månader







8. Höjdpunkt 2: SNÖN FALLER! JULSTÄMNING YESSSS!!!!!
Millan tar foton mitt i natten,
så glad är hon!



9. Decembersnor. Inte kul.
Stackars Matilde.
Snor=äckligt
snorsug=äckligare = Martin klöks. Igen...



10. Ludvigs julklappshöjdpunkt:
SNOWRACER! Nu ska här åkas!
Martins tävlingsinstinkt startar automatiskt...






11. Granen sattes exemplariskt i vatten. Vatten har frusit. Granen går ej att få ur hinken. Granen ska kläs...


12. Granen utsätts för skållhett vatten. Granen kläs. Barn glada. Millan gladast. Millan sätter på jul-DVD:n med julkonsert från Vatikanen. Millan tårögd. Martin inte tårögd. Möjligen allergisk. Mot gran.





13. Viktigt ögonblick. Ludvig sätter på stjärnan. Klockrent. Första försöket.



14. Vår gran. Anna Anka kan stoppa upp sin i... Vår är finare.
Utan Simon & Thomas hjälp..










15. Julgrupp. A Bohnsack Ltd production


16. The Bohnsack Christmas movie:






17. The official Bohnsack Christmas card:











18. Först kom tomtenissan..







19. Sedan Staffan Stalledräng iförd 3 kilo av Anitas rouge (fick sandblästra bort det) och oerhört snygg tomtestass...








20. Ingen rädder för tomten är...





21. Men nej! Hon drar i skägget!!!!
Ingen blåser Matilde...


22. Tomten flyr






23. Matslag. Gästerna somnar överallt efter julbordet...






24. Fast det är den 25:e...Det regnar. Snön borta. Millan tar ett välbehövligt bad. Ludvig säger "Mamma, när jag är sex år ska jag bära dig nerför trapporna när du känner dig trött". Ååååhhh....

Och jag är trött. Bär mig nu Ludvig! ;)


God Jul och Goder Afton både Herre och Fru. Vi önskar eder alla en fröjdefull Jul.

Los Bohnsackos

Dagarna de går och går efter varandra...

...måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag! Dagarna de går och går, efter varann - PANG! Måndan försvann! Måndag, måndag, kom tillbaks! Annars fattas det en dag, måndag, måndag kom tillbaks! Tack ska du ha!

Så går en av Jujja Wieslanders låtar (Mamma Mu författarinnan) och jag tänker faktiskt ganska ofta på den. Veckorna försvinner en efter en och när man är mitt i barnfixeriet hinner man knappt reflektera, helt plötsligt är det fredag och man andas ut (underbart när Martin sätter nyckeln i låset och man är två om härligheten!) och så PANG är det måndag och tisdag TUTTUT, DAGIS! Sedan JIHA SIMNING! Oj! Handlahandlahandla - WILLYS HEJ! PANG! GYMPA! Nattning, nattning, tuttning, tuttning, HEJ MARTIN! Snark, snark. Äta, äta, blöja, blöja, LUDVIG NEJ! INGET MER DATASPEL IDAG! PANG! Snark snark. Tack ska du ha...

Om man spelade in sin vecka i realtid och sedan körde den i femdubbel hastighet så skulle man nog få en chock. Man hinner nog ganska mycket på en vecka trots allt. Och här har vi några smakbitar från två veckors Bonanza...

Fredagsbonanza 1 - Den 4 december
Tina & Emil hälsade på denna fredagkväll (då syrrans Per firade sin födelsedag genom att göra livet surt för tågresenärerna på tåget från Göteborg till Lund - hans mobil ljöd i den tysta kupén ett antal gånger ;)

Ludvig blev överlycklig att få "halv-brorsan" på besök och de firade med bad & lek medan Tina och jag firade med det större vinglaset.


Adventskalendern....
älskar Matilde och har fått Linnéas fina månadsbilder av Tommy & Eva. Fast mest roligt är det ju att sitta och pyssla med papper och band. Månadsbild - Qué?

Ludvig äger numera sin första plånbok i vacker grön färg och omfamnade den med hull och hår: "Åååh, min egen plånbok! Åhhh!" Numera är han stolt ägare till ett antal 50-öringar, enkronor, femkronor, tior och tjugor. I hans värld är 50 öringen bäst. Den är ju trots allt mest guldlik... Och så CD-sagor, gåtor och lördagsgodis. Jag önskar att jag hade en egen kalender. Året om! ;)

Gympaavslutning...
... hade Ludvig i onsdags. Farmor Anita följde med och Matilde vaknade lätt burdust av Boney M:s discodunk när showen började, men sedan diggade hon starkt till allt som spelades i de gamla högtalarna. 4-5 åringarnas "show" gick i Cirkustemat (därav fick Ludvig vara Cirkusdrake - passande på ett ibland ganska vresigt barn...) Ludvig körde hinderbanan utan problem (något lätt kullerbyttsmissöde bara) och för att förgylla barnens paus medan andra barn uppträdde hade tränarna satt fram ett antal pepparkaksburkar och burkar med godis....tack för det Televerket. Vi hade en galopperande Ludvig med oss hem...

Fredagsbonanza 2...
...hade vi igår när Nättraby-Mary kom på besök med Ellida och Klara. Lyx. Mammalediga, fredag, fika, god mat, snickesnack (men ååh, man önskar man hunnit prata mer...). Fina Mary.
Till min stora förtjusning håller de på att sätta upp nya leksaker på lekplatsen här bakom, så snart har vi lite nya redskap att använda. Mitt inlägg till kommunen kanske hjälpte till lite...det lönar sig lite att vara tjatkärring ibland. Medan Ellida & Ludvig hade kul i badet socialiserade sig Klara och Matilde.

Det var allt för denna gång. Än en gång har jag lämnat ett digitalt avtryck till eftervärlden. Måtte inte mina barn stämma mig när de blivit världskändisar och folk googlar fram både det ena och det andra om dem. Vi får väl se hur länge bloggandet håller på. Man vet ju inte hur många man skriver för.

Ang. just ordet bloggare så finns det just nu en eller två blottare här i Lödde som visar upp sig och Ludvig har inte förstått ordet ordentligt, han säger "bloggaren" istället. Martin gjorde en väldigt roligt vardagssketch vid middagsbordet häromkvällen då han föreställde just en sådan specifik "bloggare" som istället för att visa upp den nedre regionen sliter fram en laptop framför förskräckta åskådare och på riktig drängaskånska säger "Aaaaaahhh, jag ska blogga om dig, vänta, jag ska skriva ett inlägg! Aaaaaahhhhh" Tja, det låter ganska knäppt nu, men min käre man har en förmåga att göra stora sceniska illustrationer och då blir det väldigt roligt.

Godnatt på er

Kram Milldur

I denna signade juletid

Center Syd den 12 december. Parkeringskaos. Lustiga människor (var kommer de ifrån?) och lustig företeelse. Att vi alla jagar runt och köper en massa saker som vi hoppas sent ska glömmas men som förmodligen glöms så fort de är inslängda i något skåp. I Jesu namn. Amen.

Vi har detta år dragit ner på julklapperiet så det knakar om det. Och det känns underbart. Lika underbart som att åka till tippen eller skänka gamla kläder till behövande (fast ja, jag vet, det är någon som skor sig på vägen, men iallafall...). Men det är barnens jul säger man. Och ja, vi gör det för barnen. Försöker skapa den ultimata mysigheten så att de har något att minnas den dagen de sitter på ålderdomshemmet och minns sina barndoms jular. Mormor Steino minns idag slädturen till kyrkan där min morfar var klockare. Snö på Gotland, inte så många julklappar, men julottan och alla syskonen som trängdes där på kälken. Och det är väl lite så vi alla önskar våra barn.

Kanske därför jag blev helt begeistrad av Anne på Grönkulla. (Sparsamhet, knot och nit. Ingen onödig konsumtion. Klimatvänligt.) Tidigt 1900 tal, lika magiskt som Fanny & Alexander julen, fast utan det större dramat. För jag minns också hur magiskt det var kvällen innan julafton. Visste att mamma & pappa använde en av källargarderoberna till julklappar och där stod jag och klämde och ibland t.o.m tjyvöppnade något väldigt intressant paket. Inser att min barndom på något sätt måste varit startskottet för den överkonsumtion som vi ser idag. Tror inte barn på sextiotalet fick så mycket paket. Jag föddes i "rätt" tidsålder och får än idag höra av syskonen hur bortskämd jag var och hur mycket presenter jag fick. Men det var verkligen skillnad på sextiotal och sjuttiotal. Och nu 00-tal. Är det något jag vill ge mina barn så är det känslan av förberedelse (advent, lucia, adventskalender, önskelista, lussebak, pepparkakshus, kransbindning, julmarknad), känsla av längtan (längtan till denna mörka månad på året då vi tänder alla ljus och sjunger julsånger och låter traditionerna spira som aldrig förr) och till sist förvissning om att man kanske inte fick allting man önskade, men att ingen i hela världen någonsin får allting de önskar sig, och att det är OK. Ens liv är inte lyckat bara för att man får allting man pekar på, vare sig det är människor eller ting. Det är vägen dit, känslan av oskuld och en ljuv längtan som till viss del blir tillfredsställd men aldrig helt riktigt. Att faktiskt bara äta en liten del av kakan och inte ha den kvar. Så att man är tacksam för det man har. Och tacksam att man har någon som man kan ge till. Barn eller medmänniska. Engagemang i barnens liv, intresse för deras liv, en vilja att ge dem en färgpalett att själva måla sina önskedrömmar på. Pengar och saker betyder ingenting. Men säg det till dem som springer där runt runt på Center Syd och alla andra shoppingställen. Svettiga, sura och otillfredsställda. Ni får aldrig hela kakan. Och ni kan heller aldrig äta upp den.

Adventstid kom i mitt müsiga hus ...

Så sjöng Futurakören för 29 år sedan...

Adventstid kom till mitt ensamma hus,
jag sätter i staken ett sparat ljus.
Något ska ske bortom frostig advent:
jag väntar en gåva som herren sänt.

Den gåvan är av ett helt annat slag
än gåvor vi ger till varann var dag.
Öppna din tillstängda dörr i ditt hus,
så lyser i mörkret ett litet ljus.

Carl-Bertil Agnestig

..och jag med den. Varje första advent sjunger jag nu sången för Ludvig när adventljusstaken tänds och förhoppningsvis tycker han det är lite mysigt. Julen var magisk när jag var liten, jag minns julmorgon på TV, rysliga Scooby Doo spöken och ännu hemskare Ola och Per (sedemera Solstollarna). När adventskalendern med paket var laddad (tack Eva för att du en gång skapade denna!)(ganska komiskt att den föreställer två möss vid en julgran - med tanke på våra musproblem) fanns det inga gränser på hur långt klämmandet kunde gå. Ludvig har inga klämtendenser alls och i år har även Martins gamla tågkalender tagit plats på väggen å Matildes vägnar. Helt underbart att kunna använda sådana rariteter igen! Dagens fynd var ett instrument från Tunisien och en mapp att lägga Majas månadsbilder i - superfint!

IKEA, here I come
Idag tog Linda och jag bebisarna och stack i ilfart till IKEA efter dagislämningen. Nya IKEA Svågertorp innebar jungfrubesök för min del. Jättefint, organiserat och fräscht. Toaletterna var så inställda på jämlikhet att även männen har en skylt med en människa/människa som byter på barn. Jag tänkte inte på att figuren hade lite mer manliga former, utan gick in för att pudra näsan. När jag precis slog igen dörren startade min hjärna med en rivstart. Den hade ju faktiskt sett två pissoarer utanför. Tänk om någon hade hunnit in och börjat drilla? I panik sprang jag ut igen, sådan tur att det var tomt. In flög jag på första bästa toalett (handikappskylt+barnbyte) och när jag skulle torka mig så kändes toaletten plötsligt väldigt liten. När jag skulle spola såg jag varför, jag hade satt mig på barntoaletten, modell X-Small...

Effektiva som få körde vi racet runt, hann med matning, bytning, shopping, snickesnack med start 09:45 och avslutad runda 13:20, precis i tid för att hinna hem till Lödde och dagishämtning av Ludvig. 1070 kr senare. Jahapp.


Man brukar ju få lite angst över att shoppa i onödan, och nog flög det ner lite onödiga ilandsproblemsaker i kassarna. T ex en mackapär som man kan sikta mjöl/florsocker med (kan se mig själv stå som Leila Lindholm med turkosrosa inredning i ett lantkök med levande brasa), mönster i plast som man kan göra dessa florsockerkonstverk med (lite artisteri i köket är aldrig fel) och även några pastelliga underläggsvarianter till den fantastiska kaka jag någon gång i framtiden kommer att baka.

Dagens hit blev makens "Shit!" när han såg mig i hallen när han kom hem. Jag är ingen rosa brud, har inga rosa kläder, men när jag såg dagens mysoverall på IKEA kunde jag inte bärga mig. Jag kallar mig "Desperate Pink". Jag vet, rosa är inte min färg, men här på Dösvägen är det verkligen ingen som ser mig. Och jag njuuuter mina vänner, av detta plyschtyg, detta kramdjur i klädesform som har mig i sitt grepp...hur har vi kunnat leva utan dessa mysoveraller? Förra gången det var inne var väl på 80 talet...
Så nu vet ni vad som väntar när ni hälsar på oss nästa gång :)



Återvinning (1)
Efter dagens inköp kändes det genast bättre när vi fick en gammal fin julkrubba av mammAnita som legat på Tjernbergska vinden i ett antal årtionden. Komplett med två Marior...eller vänta, var det någon kvinna mer än Maria i stallet? Hade hon en Doula? Josef och Maria var kanske inte gifta, så det var en kvinna från Skattemyndigheten som bad Maria erkänna Josef som fader (om de nu var sambos), men vänta, Gud var ju fader, hur löste hon denna byråkratiska abrovinkel? Berätta om ni vet, nu sitter där en kvinna och så en kvinna precis vid Jesusbarnet. Martin är ju inte så mycket för julpynt och det tog inte lång tid förrän han lyckades sabotera även denna julkrubbsidyll (se bild - hitta ett fel). Jag försökte förklara för Ludvig på väg till dagis idag varför vi firar jul och hur julafton tedde sig detta år 0 och det hela lät ganska konstigt till slut. Vad gjorde t ex de tre vise männen ute mitt i natten? Hur visste de att Jesus föddes denna natt och snacka om förutseende män - de hade redan fixat paketen! Ludvig tyckte nog det lät som någon av mina påhittshistorier.

Återvinning (2)
På den Tjernbergska vinden hittades pussel och spel från forna tider (vid slutlig utrensning) och Ludvig kastade sig över en variant som är som en dataspelshinderbana fast i verkliga livet. Sådana skulle man tjäna kosing på idag, det är sån´t som barnen tycker är kul. En kula ska ta sig från punkt A till Ö på kortast möjliga tid genom en hinderbana. Och Ludvig är frälst och jag säger Halleluja (eftersom dataspelandet är så himla intressant).




Återvinning (3)
Igår fick jag för mig att även använda en gammal tapetrulle som jag sparat till just en lek som jag och Anna N brukade göra när vi var i 8-9 årsåldern. Man tar en tapetrulle som blivit över, lägger den upp och ner och så ritar man hus och vägar som man sedan kör runt bilar på. Ludvig blev impad och hela rullen användes. Jag fick t.o.m ritat ett Willys + en grotta med ett monster i, så när bilarna kör förbi där måste de skynda sig så de inte blir fångade. Ludvig är sådär intresserad av att köra med sina bilar, men nu var det roligt igen. Tänk vad man kan ha roligt med en tapetrulle och lite pennor!


Inte nudda golvet...
Och hur går det med mössen kanske ni undrar? Tja, imorse när jag kom ner i köket så låg det ett par bakben och en svans på golvet. Och lite tarmtjofs och blod. Kul. Jättekul. Torktork örkörk. Lucinda är svinjobbig. Ramses drog aldrig in några möss och Ceasar är ju så mesig så han vågar knappt ta en fluga. Men Lucinda, hon gör jobbet för fem katter. Kvinnor kan menar hon. Igår stod jag med en väldigt tung ficklampa i handen (inköpt på Bauhaus just för att jag ska kunna lysa in i alla springor och vrår) i köket när det var nedsläckt. Hörde ljud här och var..vågade inte gå in i tvättstugan. Har börjat bli paranoid när jag råkar trampa på mjuka saker (har alltid inneskor) och hoppar till...ser skuggor...hör ljud. Får för mig att något låter under sängen. Ständig musberedskap befinner jag mig i. Så leken "Inte nudda golvet" börjar snart bli verklighet för mig. Jag längtar tills vi får de nya fönstren. Inga fler kattluckor. Då får de vara ute eller inne och inga fler musjakter ska äga rum i detta hus.

Tackom och lovom.

Godnatt.

Önskar Milldur. Pretty in Pink. Kanske.

Kalla mig kappvändare....

Stormar & oväder har drabbat vår bygd. Jag undrar vad de döpte förra veckans onsdagsstorm till? Det var nog en hanne. Som ödelade vår fina trollhassel. Min haka droppade i golvet på torsdagsmorgonen när jag pratade med dagis i luren och tittade ut genom köksfönstret. Där låg hela trädet på gräsmattan.



Ringde upp Martin och undrade om han märkt något när han gick vid 07:00 tiden...men, eh....nej...vaddå? Ett träd fallet?...eh...nej...Det där med att det sägs att män har svårt att se saker (kalsonger på golvet, en halväten fågel på mattan, disk som tornar upp sig) kan ju vara en skröna, men jag tror Martin slog rekord denna morgon i 20 meter blindsyn. Fast han skyllde på att det var ju faktiskt mörkt + att han höll på att ladda telefonen med någon ny stand-up show som han sedan satt och fnissade åt på bussen.

Men skam den som ger sig. Med släktens starka händer och uppfinningsrika metoder fick vi upp åbäket igen och jag hoppas och ber att den klarar sig. Det får våren utvisa.

Jag vände i vaccineringsdiskussionen kappan efter denna storm...Fredagen bjöd på det jag fasat och haft ångest för så länge. Vaccinering av svininfluensan. Sådan motståndare jag varit, sådant magont jag haft, sådan Pandemrix-info-jägare jag varit, vilka hemska internetartiklar jag läst, vem vet om det var det rätta...eller felaktiga. Jag vill skydda Matilde & Ludvig så gott det går, och hade väl först tänkt att bara jag och Martin skulle vaccinera oss. Men så blev det Ludvig också.

Han sa stolt i bilen att "Jag vill ha sprutan!". Tills han såg den. Stackars barn. Han försökte fly ut från rummet och vi kände oss som hemska föräldrar som fick hålla i honom. Tur att Martin kan några Jiujitsugrepp, han satt fastlåst tillräckligt länge så Kerstin sjuksköterska kunde ta sprutan. Som ni ser såg inte jag heller så jäkla glad ut när jag fick den...

Jag känner mig som en del av en boskapshjord. Tjoff, tjoff, tjoff säger det när vi alla får en spruta. Det viruset har säkert någon kokat ihop någonstans och så tjänar man pengar på att släppa det löst och göra vacciner åt folket. Undrar vad som kommer nästa år. Hästinfluensa? Eller kanske musinfluensa? Då kan jag starta fabrik här på Dösvägen ;) Och ta spruta ser ni ju att jag kan... (bildbevis).

Ludvig fick lite feber i lördags, själv har jag bara haft ont i armen, men stackars Martin har nog smittats av en förkylning också. Han ligger lätt dämpad i sängen och är vissen. (Det är sant. Vi vet inte hur det känns när en karl är riktigt förkyld! Vi bara pratar om hur det är att föda barn...)

Matilde har fått en beundrare i Max ...
som lekte hos oss häromdagen. Kramar, kramar, kramar och lätt klämd mellan Jeanette och Max såg Matilde ut att ha det ganska bra. Vi övar krypning, men än så länge nöjer hon sig med att tippa över från sittandet och lägger sig med näsan i filten utan att ta emot med armarna. Hon lär få brottarnäsa om hon inte börjar använda sina biceps...


Ludvig har ärvt sin moders kärlek för utklädning och teman...
Här ser vi en djärv kreation á la 60-tal kombinerad med IKEA accessoarer. Vi kallar denna kollektion kort och gott för "Blomsterpojken".




Lördagen bjöd på kalkonmiddag med la familia. Några timmars ösande och fräsande i ugnen (tur att du finns Mr Muscle -ugnen var ett fall för Kommando Snusk) gav gott resultat och släkten åt så magarna putade och täckena flög nog upp i taket på natten. Roligt med ett riktigt tabberas!

Inga fler skandaler kan inrapporteras. Min man förgyller just nu sovrummet med doft av Schweizernöt (som jag ej får äta/smaka) och en sur doft av fisur (jag hörde det ända hit Martin), så det är väl bara att ta sig i kragen och gå och lägga sig nu då.

Jaha.

Godnatt då.

På återläsande!

/Frau B

Bohnsackneeewz

Jaha ni, nu sitter jag med apelsin mellan tänderna (tror jag verkligen att min på-G-förkylning kommer försvinna av detta?) och thé och kan äntligen blogga. Måndagkväll och Ludvig fixar nya märken till sin Lära Simma lapp. Hittills har han klarat märket Röd - hoppa i från kanten (fast det fixade han ju när han var 2 år å andra sidan) och Gul - att dyka ner till botten och hämta upp en ring och förra gången flöt han i 10 sekunder, så idag ska han komma hem med en ny färg. Så duktig!

Ludvig har blivit en riktig bastukille, för både innan och efter simningen ska det bastas och då sitter han längst upp där det är som varmast! Med sig har han två andra killar och dessa tre herrar tvekar inte att dra en skröna eller två. Senast berättade en av killarna för en häpnad Ludvig att han hade superkrafter och kunde klara lavastenarna på värmeaggregatet. Inte illa pinkat för en 5-åring! Utanför satt tre pappor och försökte hålla sig för skratt. Man är tacksam att de inte testade de krafterna!

Ludvig har också kommit på att han inte gillar kokosmjölk (se bild). Det smakade inte som vanlig mjölk som han trodde:) Men det bidrog en stund med lite exotism i vårt hushåll iallafall. Just nu börjar de flesta meningarna i Ludvigs liv med: "Och vet du...." sedan handlar det mesta om ett visst dataspel med fiskar som äter fiskar och man blir större och större tills man är en val och vet du....just nu skulle jag vilja slänga ut datorn genom fönstret!

En sittande Matilde 7 månader idag!
Idag fyller Matildisen 7 månader, tänk att jag för 7 månader sedan i detta ögonblick kämpade man på för kung och fosterland. Minns att vid 18:30 tiden så satte "helvetet" igång ordentligt. Så är det ju när man öppnas snabbt. 6 cm på knappt 2 timmar gör ganska ont...

Matilde lärde sig sitta förra veckan, och idag kunde hon också balansera upp sig själv när hon började tippa över. Fantastiskt! Vilka framsteg och så fort de kommer! Annars gillar hon att sitta och riva runt med reklamblad. Tur att de kan användas till någonting här i världen förutom att ge mig motion på återvinningsstationen!

Muz-Martins äventyr går vidare...
Imorse berättade Martin stolt att han klubbat en mus igårkväll med en bandyklubba...jag måste ha varit astrött som inte hörde detta. Somnade ganska tidigt, men brukar ju ha hörsel som superman, så jag borde ju ha hört när både katterna och Martin körde musrace i vardagsrummet. Vi hade ganska kul när Steino var nere förra veckan. Vi satt och såg något program om snuskiga hem (Kommando snusk) och det sanerades i den garanterat mest vidriga bostad jag någonsin sett. Och så hittade man en död råtta och då sa jag till mamma att det var ju tur att vi inte hade sådana stora bestar här, och i samma ögonblick hörde vi pip och skrik ute i hallen. Ny jakt utbröt och till mammas fasa sprang musen in i lekrummet där hon skulle sova. Den gömde sig under sängen och Martin petade febrilt med håv och bandyklubba (han har nu en sann vapenarsenal att ta till i sina jakter).

Efter många om och men fick vi tag i den i Ludvigs håv. Anna & Jörgen klagar över att katten tar in sniglar genom kattluckan...haha, vänta ni bara tills hon övat klart och kommer in med Ratatouille! ;) Fast det kanske är vi som hamnar i Kommando Snusk istället?

Förra helgen firade Matilde sin...
...första Fars dag med sång på sängkanten för en trött pappa och trött Ludvig (som gömde sig under kudden för att slippa allt stohej - se bild). Glädje utbröt när fadern själv fick en fantastisk fin tavla på sina två fantastiska barn. Bra jobbat Martin! Och tack Japan Photo! Jag glömde retuschera bilden innan jag skickade in den, så jag fick tillbaka två tämligen rödögda barn. Tur att det finns kajal och svart tuschpenna!


...första Skurupsvistelse.
Maja fyllde 5 och detta firades med extravaganzekalaze. Peter körde disco och lekar med skrikande barn. 10 (av 15) barn stod plötsligt och skrek av upphetsning i ca 3 minuter när Peter föreslagit en lek. Han hade nog behövt hörselskydd egentligen och själv kände jag hur hjärnan började koka över i den decibelnivån (se bild). Men vad gör man inte för sina barn?

Ludvig tog förvånat emot en smutsig sko när det var dags för fiskdamm, men som tur var så fick han sedemera en riktig gottepåse på kroken! God mat, god glass, kaffe & sockerchock. Precis som ett kalas ska vara!


e-Comms kalaze...
..blev det hos Karolina förra veckan när vi Bohnsacktjejer hälsade på för att se lilla Tyra som kom till världen för ca 1 månad sedan. Eva & Malin gästspelade också med Thailunch, så vi mammalediga fick lite skvaller från den Tetra Pakianska verkligheten.

Karolina och jag fick bevaka våra bebisar, ty dessa vackra damer hade nog hellre tagit tjejerna, hoppat in i en svart Landrover och kört iväg till Desperate Housewife county och varit mammalediga än åkt tillbaka till kneget på e-Comms. Men var inte ledsna tjejer, man kan säkert göra en tv-serie där också, ingenting är omöjligt som Gunde säger;)




Tja, ingen har ju missat att det är höst. Och mörkt. Och regnigt. Fast vi är ute och njuter av höstluften varje dag. Vill försöka vädra ut våra lungor från ev. svininfluensavirus. Därför gick vi till svinen i Sandskogen igår och hälsade på. Matade hjortarna med bröd och ormbunkar (vilken delikatess Mat-Tina!). Trädgården är nu vintrad, förrådet städat (fantastiska Steino - tack för att du finns och all hjälp) och alla utemöblerna ligger väl dolda under presenningar.

En blottare går lös i Lödde och ligger kanske under en och annan presenning han också och smyger. Varningslappar är uppsatta på dagis och skolor och polisen kör extrarundor. Från svininfluensaångest till blottarpanik. Var det så när jag var liten också? Nä, jag får skaffa några Pitbulls, en lobotomispruta och några Nunchakas. Sedan ska väl jag kunna sova jag också.

God natt världen
Kram Milldur